Jag undrar om denna dagen är vacker,
som dagarna varit förut
Om hösten har färgat upp marken
Och om det gått en sekund eller minut
Och jag minns doften av min mamma,
hennes sagor bredvid eldens ljus
Men nu, plötsligt, är jag nått annat än det barn
som trodde på lyckliga slut
Så bränn mina händer på bål
Jag kommer skriva dikter ändå
Tänd eld på det som skrämmer er, det kommer inte rädda er
För himlen är för långt härifrån
Och jag minns att jag aldrig planerat
att hamna i djävulens tjänst,
men hur kan en människa fungera
i en värld där friheten kräver licens?
Så jag står här med hjärtat punkterat,
men andas som ingenting hänt
Men naglar som flitigt halverats
och skrik som tappat sin ton och frekvens
Ni verkar tro att ni är större än jag när ni drar av mig mina kläder,
pekar på min kropp och säger att allt som finns kvar är en smutsig,
pestsmittad, syndig
och påhittad sägen..
Så jag undrar, när världen raserar, och marken ni står på slits itu
Hur ni tänkt att hantera helvetets gap, och möta dess huvudfigur
Så bränn mina händer på bål
Jag kommer skriva dikter ändå
Tänd eld på det som skrämmer er, det kommer inte rädda er
Och då har jag redan flugit härifrån
| |
|1 |46 |1 |1 |
|1 |4 |1 |1 |
|1 |46 |1 |4 |
|5 |5 |1 |1 |
|1 |46 |1 |1 |
|1 |4 |1 |1 |
|1 |46 |1 |4 |
|5 |5 |1 |1 |
|4 |5 |1 |1 |
|2 |5 |1 |1 |
|4 |6 |1 |4 |
|5 |5 |1 |1 |
| |
|
|
|